KOSTRÅDGIVARE
Kostrådgivare hjälper till att utveckla ätplaner som främjar hälsosam metabolism, bra immunsvar och en sund kroppsvikt. Som kostrådgivare skall du vara engagerad i att utveckla måltidsplaner för individer för att främja hälsa och välbefinnande.
KOSTRÅDGIVNING
Diskutera och analysera aktuella matvanor hos kunden
Utbilda kunden om vikten av specifika livsmedel och näringsämnen.
Studera hälsohistorik för att bestämma specifika näringsbehov.
Utveckla måltidsplaner för kunden för att främja hälsa och välbefinnande.
Främja förståelse för dagliga näringsbehov och fysiska funktioner.
- Grundläggande näringslära får vi lära oss tidigt
- Kostens betydelse för tarmfloran
- Kost och ålder hänger ihop
När man pratar om näringslära så pratar man om sambanden mellan kost och hälsa samt näringsbehov och kostvanor. Det handlar om kroppens metabolism och omsättning av näringsämne. Detta bygger på vetenskap som handlar om mat och vad maten innehåller. Man tittar på hur det hjälper människor att få i sig exempelvis kolhydrater, protein och fett.
Den basiska näringsläran får vi ta del av tidigt i skolåldern och bygger på att äta efter tallriksmodellen. I ung ålder får man lära sig hur man ska lägga upp på tallriken för att få i sig en sund och varierad kost. Man får även lära sig varför kroppen behöver få i sig proteiner och hur det hjälper till att bygga upp vår kropp.
En kostrådgivare har självklart en mycket bredare och fördjupad kunskap om näringslära och hur den kan hjälpa olika människor. Förutom att vara experter på näringslära är det mycket annat de ska kunna. De ska till exempel kunna ge rådgivning kring en bra kost både med hänsyn till eventuella sjukdomar och ålder. De behöver även veta hur kosten påverkar tarmarna samt en hel del andra saker som vanliga människor kanske inte alltid tänker på.
Ett av kroppens största organ är tarmfloran, som tillsammans med olika mikroorganismer och bakterier utgör tarmen. Forskning visar att tarmfloran har betydelse för hur vi mår. Trots att det saknas en hel del kunskap i ämnet vet man att tarmfloran till stor del påverkas av den mat man stoppar i sig.
Tarmfloran i kroppen har många viktiga funktioner och behöver därför fungera som den ska. Den utgör exempelvis en viktig del av vårt immunförsvar. Den sköter också en stor del av kroppens ämnesomsättning. När man äter så finns det vissa ämnen i maten som kroppen inte klarar av att bryta ner själv, exempelvis kostfibrer. Då sköter istället tarmfloran detta.
Enligt forskning så verkar det som att tarmfloran påverkas positivt av bra matvanor. Det vill säga lite fett och animaliskt protein samt mycket kostfibrer. En av förklaringarna som forskarna framhåller är att tarmfloran blir mer artrik. Det betyder att den innehåller många fler olika mikroorganismer. Vissa studier visar att tarmfloran hos människor i utvecklingsländerna är mer varierad än hos de i storstadsområdena. Det kan bero på att man äter mer animaliska produkter och fett i västvärlden.
En kostrådgivare förespråkar naturligtvis att man ska äta näringsrik mat under hela livet för att må bra, bygga upp en starkare kropp samt för att förebygga sjukdomar. Men ju äldre man blir desto mer behöver man också anpassa kosten och de matvanor man har. Kroppen förändras ju med åren och så även dess behov.
De flesta råd står dock fast, oavsett vilken ålder man befinner sig i och det är bland annat att undvika eller minska produkter med tillsatt socker. Man ska också äta mycket frukt, bär, nötter, fullkornsprodukter och grönsaker. När det kommer till protein så ska det komma från rena källor, det vill säga ägg, kyckling, kött och viltkött.
Generellt brukar man säga att om man är i 30 årsåldern så behöver man inte vara jättenoga med sitt kaloriintag om man inte lider av särskilda problem, som exempelvis övervikt. Det beror på att man ofta är väldigt mycket mer fysisk aktiv i den här åldern än man är om tjugo år. Man har även en lite högre förbränning som hjälper en att göra sig av med det man stoppar i sig.
När man har passerat 70 strecket bör man dock vara försiktig och uppmärksam på hur mycket kalorier man äter. Är man inte väldigt fysiskt aktiv så har man tyvärr en tendens att öka i vikt i den här åldern. Man brukar också säga att man ska vara försiktig med socker eftersom att cancertumörer verkar växa mer om man får i sig för mycket av det och många drabbas av cancer i just 70 årsåldern.
Har man däremot passerat 80 år så brukar problemet istället vända och man riskerar att få i sig för lite näring vilket gör att man tappar i vikt. Här kan det vara en bra ide att lägga en extra klick smör i maten eller laga såsen på grädde istället för mjölk. Det är också av stor betydelse att maten smakar bra och ser aptitlig ut. I den här åldern kan nämligen luktsinnet försämras och det kan leda till minskad aptit.
En kostrådgivares huvudsakliga uppdrag är att hjälpa människor att nå en mer hälsosam livsstil och på så sätt också ett bättre liv. Genom inspiration och coachning får människor nya tankesätt och nya vägar in i ett mer hälsosamt och friskare liv. Tillsammans med sin kunder sätter de upp mål att nå, både små mål som ska hjälpa längs vägen men också stora mål som ska nås under en längre tid. Man har också stöttning under resans gång om man önskar det.
En kostrådgivare har stora och djupa kunskaper inom näringslära och nutrition och hjälper människor med olika typer av problem när det gäller mat och fysisk aktivitet. De flesta av oss vet hur man ska äta och hur man ska röra på sig för att må bra men det är inte alltid så lätt att genomföra det och många gånger saknas inspiration och även kunskap.
För att kunna vägleda en människa rätt så behöver en kostrådgivare få rätt information om vad personen har för behov och vilka förutsättningar som finns. Det är nämligen inte alltid samma kost passar för alla. Detta gäller speciellt om man lider av någon sjukdom eller åkomma samt vilken ålder man är i.
Till skillnad från kostrådgivare så är dietist en skyddad titel. För att få kalla sig dietist och för att erhålla en legitimation måste man ha läst ett dietist program som är på tre år. Efter det ansöker man om legitimation hos Socialstyrelsen. Det ingår många delar i utbildningen till dietist och man måste självklart vara godkänd i alla för att kunna legitimeras.
När det gäller kostrådgivare finns det väldigt många både kunniga, stöttande och engagerade personer. Dock är kostrådgivare en mer diffus titel och man kan bli diplomerad efter endast några dagars utbildning. Men det finns också utbildningar till kostrådgivare som är betydligt längre och har ett mycket större och bättre innehåll än så.
För att hitta en kostrådgivare som man trivs med och som man känner förtroende för är det viktigt att man försäkrar sig om att den personen kan sin sak. Man kan alltid be om att få ta del av vilken utbildning som personen i fråga har. På det sättet kan det vara lättare att skapa sig en bra bild av sin kostrådgivare. Självklart vill man ha en kostrådgivare som har en bra och gedigen utbildning.
En kostrådgivares utbildning
En hel del kostrådgivare är utbildade till dietister i grunden och har då fått en utbildning på ett universitet. Utbildningen till dietist är på 180 poäng och innehåller bland annat kurser i dietetik, klinisk nutrition och kostvetenskap. Utbildningen finns på många universitet och det finns också möjlighet att ta en masterexamen.
Det finns många arbetsområden att välja på när man är färdig med sin utbildning. Man kan också kombinera sitt arbete som kostrådgivare med exempelvis hälsopedagog. Man har en gedigen grund att stå på när man är färdig och kan rikta sitt arbete mot olika områden. Man kan arbeta med privatpersoner såväl som företag och grupper.
Det finns också möjlighet att arbeta på hälsoanläggningar, rehab center och spa anläggningar. Även inom skola och förskola finns det behov för kostrådgivare samt också inom äldreomsorgen. Är man väldigt intresserad av fysisk aktivitet i kombination med kost så kan man med fördel arbeta på ett gym eller någon typ av fitnessanläggning.
Hur fungerar en diet och är alla dieter bra?
Det finns otroligt många dieter som marknadsför sig på lite olika sätt. Med en del dieter så utesluts vissa livsmedel helt och i andra dieter begränsas en del produkter. En del dieter utesluter ingenting, istället tillåts allt under förutsättning att de äts i en begränsad mängd och att de inte äts för ofta.
Hur väl en diet fungerar varierar också och beror även på vem man frågar. De som förespråkar vissa dieter brukar bara lyfta fram det som är positivt och ofta får man inte höra det som är mindre bra. Innan man ger sig på en diet kan det därför vara bra att läsa på lite extra samt kanske rådfråga sin läkare eller en kostrådgivare.
En del dieter har också visat sig vara mindre bra för kroppen och hälsan trots att man kanske minskar i vikt. Med en del dieter äter man väldigt mycket fett och utesluter exempelvis kolhydrater. Det kan bidra till andra sjukdomar längre fram som kan vara direkt livshotande såsom hjärt och kärlsjukdomar. Med detta i åtanke förstår man varför det är bra att göra lite forskning inom den diet man är intresserad av att prova innan man börjar.
Kost för att öka i vikt
Precis som att folk som lider av övervikt kan behöva både hjälp, vägledning och coachning för att nå sina mål, så kan även de som behöver öka i vikt också hjälp ibland. Det är lätt att säga att man bara ska äta mer mat eller att man ska stoppa i sig en massa onyttigheter så är det klart. Men det fungerar såklart inte så, även om man ska öka i vikt så behöver ju kroppen må bra.
Men hjälp av en kostrådgivare kan man få förslag på livsmedel som kan vara bra att äta när man ska öka i vikt. Ofta blir man rekommenderad att äta regelbundet och gärna hinna med sex måltider om dagen. Att planera in sina måltider är också ett tips eftersom det annars är lätt att glömma eller hoppa över ett mål. Även mellanmålen är viktiga och ska gärna innehålla mer än en frukt, exempelvis en smörgås eller yoghurt.
När man äter smörgåsar så ska man också alltid använda smör eller margarin samt pålägg. Man ska inte heller välja lättprodukter utan fullfeta produkter är det som gäller. Man kan också tillsätta extra fett i maten. Smör, margarin eller olja mosas enkelt in i de flesta rätter och strö gärna nötter och frön över salladen.
Vatten är bra för alla att dricka men när man ska öka i vikt kan det vara bra att välja någon annan dryck också. Här kan man med fördel variera mellan juicer, mjölk, choklad drycker, saft och smoothies.
En kostrådgivares framtid
Eftersom att fler och fler människor blir medvetna om kostens betydelse för att man ska må bra och leva längre, så ökar också intresset och behovet för kostrådgivare. Det är många som vill ha både coachning när det kommer till kosten men också till den fysiska aktiviteten.
Detta göra att framtiden ser ljus ut för kostrådgivare och det kommer att finnas behov för fler kostrådgivare framöver.
När man är klar med utbildningen finns det goda chanser till jobb och möjligheterna är många. En medellön för dietister, som är ett liknande yrke, ligger på runt 27.000 kronor när man är nyexaminerad. Lönen höjs sedan succesivt och runt 31.000 kronor brukar vara vanligt för en mer erfaren kostrådgivare.